Vanliga frågor om mätning med PROM

1. Vilket PROM är lämpligt för just min verksamhet?

Denna fråga går inte att enkelt besvara utan djupare kunskap om din verksamhet och om vad du planerar att använda resultatet till. Ni får gärna ställa denna fråga till oss, men inkludera en närmare beskrivning av er verksamhet. Ange t ex om ni planerar att patienterna ska svara via pappersenkät eller med hjälp av något tekniskt hjälpmedel. Kan patienterna svara för sig själva? Ska mätningen utföras som en utvärdering av en intervention? Vilka dimensioner vill ni fånga (hälsa, sjukdom, funktionsförmåga, patientnöjdhet etc)? Ungefär hur många patienter räknar ni med att inkludera i mätningen? Ska ni mäta upprepade gånger på samma individer? Ska svaren användas på grupp- eller individnivå eller båda? Hur mycket resurser har ni, t ex hur mycket får mätningarna kosta? Annat viktigt?

Kvalitetsregistrens PROM-nätverk, dvs RCSO, Registercentrum VGR och EyeNet Sweden håller på att gemensamt skapa en frågedatabas med svar på just frågor om hur man ska tänka när man väljer lämpligt PROM. Se även Prom-guiden och Stöddokument för implementering av PROM-mätningar.

 

2. Hur får jag tag i frågeformulären EQ-5D och SF-36? Inklusive manualerna.

Du beställer dem via deras respektive webbplatser. Ett vanligt sätt idag att få tag i dem är att få dem av någon bekant eller kollega, men detta är inte helt lagenligt. Eftersom båda är licensbelagda ska de beställas av dem som har upphovsrätten. Observera att detta kan medföra en viss kostnad (både för EQ-5D och SF-36), beroende på vilken användning som planeras. Läs mer om hur du beställer här. Manual till SF-36 (på engelska) får man när man beställer, svensk manual från 1992 finns också tillgänglig. Manual till EQ-5D (user guide) finns att ladda ner från EuroQols webbplats. RCSO kan även erbjuda omräkningstabeller, avseende tex vilka indexvärden som motsvaras av alla 243 hälsotillstånd inom EQ-5D-3L, eller avseende omräkning mellan 5L och 3L versionerna.

 

3. Hur får jag tag i EQ-5D på andra språk än svenska?

Ett avtal har träffats mellan EuroQol Foundation (som innehar alla rättigheter till EQ-5D) och den svenska kvalitetsregisterorganisationen, via QRC och Stockholms läns landsting. EQ-5D är det vanligaste patientrapporterade utfallsmåttet inom kvalitetsregistren idag, men en licens för denna användning har tidigare saknats.

Avtalet innebär att de nationella kvalitetsregistren får rätt att använda EQ-5D utan kostnad under avtalstiden, förutsatt att de följer avtalsvillkoren. I maj 2016 erbjöds alla nationella kvalitetsregister att teckna ett underavtal med QRC Stockholm. Avtalet tecknas med QRC oavsett vilket registercentrum kvalitetsregistret är anslutet till. Avtalet ger tillgång till samtliga versioner av EQ-5D, på ett flertal språk. För frågor, kontakta . Skulle behovet av ytterligare andra språk finnas så kan dessa beställas via EQ-5D:s webbplats.

 

4. EQ-5D finns numera i en ny version med fem svarsnivåer istället för tre. Är den lika valid som den gamla versionen?

Den nya versionen kallas EQ-5D-5L, och den ursprungliga har döps om till EQ-5D-3L. Syftet med att ha fem svarsnivåer är att öka responsiviteten, då ett problem varit att patienterna kan ha förbättrats efter en behandling, men inte tillräckligt mycket för att byta svarsnivå i EQ-5D-3L, dvs inte mycket nog för att byta från svåra till måttliga problem eller från måttliga till inga problem. De fem nya nivåerna motsvarar inga, lätta, måttliga, svåra och extrema (eller helt avsaknad av förmåga) problem. Dessutom har ordalydelsen i någon dimension förbättrats.

Här är två studier som visar på validitet för 5L samt förbättrade psykometriska egenskaper jämfört med 3L, följ denna länk och denna.

 

5. Kan ni ge mig ett bra argument att använda när mina kollegor invänder att det skulle ta för mycket tid från en redan tidspressad verksamhet att börja använda PROM?

För det första är att ”det tar för mycket tid för vårdpersonalen med hela mätproceduren” ett mycket vanligt argument mot att införa mätningar med PROM i sin verksamhet. Med hjälp av god planering och modern informationsteknologi kan detta hinder överkommas. Via användning av webbversioner, pekskärmar på mottagningarna, ”smarta pennor” etc riggar man ett system där vårdtagarens inmatade data snabbt och automatiskt överförs till lämpligt presentationsformat för vårdgivaren. Nationella IT-lösningar kommer förhoppningsvis under 2014, mycket utvecklingsarbete pågår inom området.

Det andra är att allt vi gör tar tid, det är mer en fråga om vad vi vill prioritera. Här kommer förhoppningsvis bland annat RCSO att kunna bidra genom att sprida kunskap om vad användning av PROM egentligen innebär och vilken nytta man kan ha av patientrapporterade data.